Elevhumor

Här berättar Gert Forsström om lite roliga episoder som han har varit med om under sin tid som lärare på grundskolan.

En historisk groda.
Magistern (jag): "År 1945 kommer man ihåg av tre anledningar, då slutade Andra världskriget, då sprängde man den första atombomben och då...föddes jag!"
En elevs kommentar: "Ja, en olycka komer sällan ensam"....

En spansk groda.
Det är prov i spanska. Pennorna raspar, läraren halvsover. Då säger en elev:
- Du magistern, vad du ser glad ut!
- Gör jag? säger magistern oförstående.
- Ja, vad heter det på spanska förresten, jag är glad?
- Estoy alegre, säger magistern utan att tänka.
- Tack säger eleven glatt och skriver ner det rätta svaret på frågan vad glad heter på spanska!

En engelsk groda.
Det är prov i engelska. Kollegan brukar ha för vana att påminna eleverna när det är fem minuter kvar av tiden.
Det gör han också den här gången och säger: "Nu är det fem minuter kvar!"
Då säger en elev förebrående: "Och det säger du inte förrns nu!"

En spansk groda till.
Det är lektion i spanska i sjuan och man diskuterar spanska helger och har kommit till julen. På julen får barnen inga presenter i Spanien, säger en elev som var uppmärksam förra gången man gick igenom det där med helger. Läraren försöker få fram vilken helg det kan vara, nar barnen får presenter, men utan att lyckas.
De får lite hjälp, och läraren berättar att det är helgen innan vi börjar skolan efter jullovet.
Då säger samme elev: "Då måste det vara Domedagen"!!

Öhhhhh...
En dag vill en elev ha hjälp och påkallar lärarens uppmärksamhet med ett ljudligt: "Öhhhhhhhh!!"
Läraren föreslår ett par trevligare alternativ till detta ljud - man kan ju t ex säga magistern eller använda namnet om man vill att läraren ska komma.
Sen säger han till eleven: "Det där ljudet kan du möjligtvis använda när du ropar på hunden."
Då säger en elev som intresserat har följt diskussionen till läraren: "Du, jag tror inte hunden kommer heller!

Vi tar om den igen.... En klar groda från en kompis skola!
Man diskuterar EU och läraren berättar att han nyss läst Herman Lindquists Europa är vi allihopa. Där berättas det att alla har sina grannländer som de driver med. Så t ex är Belgien för fransmännen ungefär vad Norge är för svenskarna ( och tvärtom). Sen berättar Herman en "belgarhistoria" och den återberättar Peter för sina elever.
Två fransktalande träffas på ett kafé någonstans i Frankrike. Den ene säger muntert:
- Du, ska du höra en asbra belgarhistoria?
- Nej tack, jag är faktiskt belgare själv!!
- Ja men, jag kan ta den två gånger.......
Det utbryter lite munterhet bland de flesta eleverna, men en gosse räcker upp handen och frågar vädjande:
- Du Peter, kan du inte ta om den där historian, jag förstod inte riktigt...
Då utbryter lite jubel!

När nöden är som störst.
Magistern är disträ som vanligt och får en fråga av en elev. Han uppfattar det som om eleven vill ha hjälp och säger: "Vänta ett tag så ska jag komma och hjälpa dig", och kan inte förstå varför det blir ett sånt hallå i klassen. Det förstår han när det visar sig att eleven har frågat om han fick gå på toaletten.

En rätt dödsrolig historia.
Efter en spansklektion kommer en elev fram och frågar, djupt allvarlig hur läraren ställer sig till dödshjälp. Det var ju en lite oväntad och något grannlaga fråga, så läraren börjar fundera hur han ska svara.
"Ja, det beror ju på det. Det är ju klart att om människor ligger och plågas i någon obotlig sjukdom och själva vill dö, så kan jag väl tänka mig det, men å andra sidan, hur ska man veta om en person vill dö...", svarar han försiktigt, lite ängslig över om det var ett bra svar som en grubblande elev kunde tänkas vara nöjd med. Då säger eleven, med samma gravallvar:
"Nej du vet, jag har en infektion i hälsenan och det är ganska besvärligt........

En kort, iskall groda.
Fysikläraren diskuterar olika vattentyper och frågar eleverna vad hårt vatten är för något.
"Det måste väl vara is det", kommer det rappa svaret.

En annan liten fysisk groda från min egen skoltid.
I årskurs åtta i folkskolan går den lite koleriske*magister Ekeman igenom avsnittet om ljudvågor och försöker för en rätt ointresserad skara elever förklara vad som händer när ljudet kommer till örat. Ingen verkar ha hajat någonting, och läraren försöker vara lite modern och tar till en liknelse med ringar på vattnet som ljudvågor.
"Ja, men tänk er så här då", säger han, "om jag sticker ner en käpp i vattnet, vad händer då då?"
"Den blir blöt förstås", svarar klassens muntergök.
"Uuuut", skriker den pedagogiskt kränkte magistern.

*kolerisk=lättretad och småilsken

En spansk fräckis.
Det är lektion i spanska och jag håller på att lära ut vad olika kläder heter på spanska. För ändamålet har jag ritat en figur på en over-head och den sätter jag på kläder, genom att rita med over-headpenna. Detta görs omväxlande på spanska och svenska. Ungefär så här lät det:
- Nu sätter jag på henne skor. (Eleverna ska då göra det också och tala om vad det heter på spanska).
- Nu sätter jag på henne...... Här gjorde jag en liten paus av någon anledning, och då kom det från en kvinnlig elev:
- Nämen vet du vad magistern!!

En hinduisk kast-vits
Under en religionslektion som handlar om hinduismen och kastväsendet, så försöker läraren (jag) att vara pedagogisk och försöka få någon av eleverna att svara på vad den högsta kasten heter. Det går lite trögt och läraren försöker gång på gång att locka fram det rätta namnet. Då svarar en elev lurigt:
"Men, det måste ju vara överkast det!"

Det ska va´ en italienare...
Två elever som brukade tissla och tassla i öronen på varandra på mina lektioner och som jag sagt till på skarpen, stod en dag och tittade på mig och tisslade och tasslade. Jag satt för tillfället vid matbordet i matsalen på min skola Asken. Jag sa naturligtvigtvis till: "Vad har jag sagt om det där tisslandet"?
Då började de SKRATTA.... Sen sa den ena: "Titta på väggen, bakom dig". Där satt en pratbubbla som elever satt upp under europeiska språkveckan. Pratbubblan gick ut från där jag hade munnen och där stod: "Jag vill träffa italienska pojkar"......

Hur många ben har hundar egentligen?
En kollega berättade att hon hade gett eleverna i uppgift att räkna ut hur många ben fem hundar hade tillsammans. Nästan alla hade räknat rätt. Men en pojke hade fått det till att hundarna tillsammans hade bara fem ben, och då frågade kollegan hur han kunde komma fram till ett sånt resultat.
"Ja", sa han, "om de har mindre än fem ben blir de osams". "Blir de osams?", grubblade kollegan. "Ja", sa han, "om de har ett köttben i var så behöver de inte slåss.........".

Ett häftstift där bak.
Det gick en epidemi av häftstiftsläggande på stolar på det mellanstadium där jag vikarierade. En dag när jag hade lektion i min femma hörde jag några som stökade i korridoren och jag gick ut för att se efter vad som stod på. När jag skulle gå tillbaka, såg jag genom fönstret på dörren, att en elev var framme vid min kateder och pysslade med något. När jag gick in hade han inte riktigt hunnit sätta sig i sin bänk och var på så sätt avslöjad.
Jag gick fram till katedern och tittade, hittade ett häftstift ganska långt fram, mitt på stolen, bedömde att det var möjligt att sätta sig utan att få häftstiftet i rumpan och satte mig tungt på stolen. Det gick som ett sus genom klassrummet, när jag inte gallskrek och vi fortsatte arbeta där vi hade slutat.
Killen som hade lagt stiftet på stolen brukade sitta och väga på sin stol, så att bakdelen av sittdynan var tom, medan han balanserade på den främre delen. Sussie, som satt bakom honom, tyckte att det var ett gyllene tillfälle, så hon placerade ett häftstift där. Då flög f-n i mig, och jag skrek: "Sätt dig som folk i stolen!!!". Och han satt sig och hoppade högt när han fick känna hur det känns att få ett häftstift där bak!

Kul i köket.
En kollega till min fru berättade en liten episod, som inträffade när eleverna skulle äta den mat de lagat på hemkunskapslektionen. Hon påpekade då att eleverna först måste göra i ordning efter sig på "ön", dvs köks-ön, den samling spisar och arbetsplatser som finns i mitten av salen.
Eleverna för "loggbok" där de skriver ner varje arbetspass. I sin bok skrev en en elev någonting i stil med: "Innan vi åt så gjorde vi ren ön och så sopade vi golvet omkring ön, havet eller vad man ska kalla det....."

Fröken har ju bok.....
En dag fick lille Jesper (årskurs 1) frågan vem som var duktigast i klassen. Han tänkte länge och sa sen: "Ja, det är nog jag det. Fast förstås, fröken kan ju mera... - fast hon har ju bok...."

Vad är ett litet helvete egentligen för något?
Det var prov i religion, närmare bestämt katolska kyrkan. Magistern hade förklarat ingående, med skiss och allting, vad skärselden var för något. På provet fanns sen uppgiften: Berätta vad skärselden är för något, och på den fick han då ett fyndigt svar: Skärselden är ett litet helvete mellan himmel och jord!

Peruansk chattare avslöjad - chattade på jobbet!
Magistern är modern och låter sina elever chatta på spanska. En dag dag hojtade en kille i åttan på hjälp med översättningen. Han hade fått en fråga om var han satt när han chattade. "Säg att du är i skolan", sa magistern, "och fråga var han är". Killen frågade på och fick svaret att chattkompisen var på sitt arbete. "Fråga om han kan sitta och chatta på jobbet", sa magistern. Svaret blev att det gick bra det. Efter ett tag skrev chattkompisen att han måste sluta chatta. "Fråga honom om chefen är där", sa magistern. På den frågan blev svaret, att chefen var på sitt kontor och han själv på sitt eget kontor, och han avslutade med att berätta att han arbetar på Hälsoministeriet i Peru..........

© Gert Forsström - Gert Forsströms hemsida

Flums: kram å puss, åka buss?

Denna sida uppdaterades 13 februari 2004  || s © Copyright Humorsidan m.fl. 2002-2003 Humorsidan.com